För bokälskande islänningar är tiden från början av november till jul den mest spännande under året, då kulminerar nämligen årets bokutgivning. Denna tradition kallas för jólabókaflód.
UNESCO har alltsedan 2004 utsett så kallade Cities of Literature runt omkring i världen. En sådan här litteraturstad måste ha en levande bokkultur och tillföra staden något unikt. Reykjavik har varit en del av denna UNESCO-familj alltsedan år 2011.
Det syns att litteraturen är en viktig del av kulturlivet i Reykjavik. Den medeltida isländska litteraturen med sagorna och Eddansom idag utgör ett värdefullt kulturarv finns tillgängliga i Nationalbiblioteket i Reykjavik. Stadsbiblioteken ordnar både utställningar, evenemang och läsfrämjande projekt, samtidigt som de upprätthåller en databas över isländska författare, deras böcker och litteraturpriser (som det finns många av på Island!). På TV görs läsfrämjande storsatsningar vars syfte är att få barn att vilja läsa mera. Bokhandlarna i Reykjavik är stora och har öppet sent på kvällen. Som turist kan man även upptäcka Reykjavik genom litterära vandringar med hjälp av en app.
I oktober arrangerades Mýrin, en stor internationell barnlitteraturfestival i Nordens hus i Reykjavik för nionde gången. Festivalen öppnades av Eliza Reid, fru till Islands president Gu›ni Th. Jóhannesson. Reid har grundat det internationella Iceland Writers Retreat -evenemanget för författare. Hon föreläser även kring läsfrämjande på olika evenemang både på Island och internationellt.
I sitt tal betonade hon vikten av berättelser och om vårt behov att berätta. I det isländska språket finns en fras för detta “a› ganga me› bók í maganum”– ha en bok i magen – som betyder att det hos alla finns en berättelse som väntar på att bli berättad. Frasen hänvisar även till det faktum att omkring 10 procent av befolkningen på Island kommer att ge ut en bok under sin livstid.
Under tre intensiva dagar samlades barnboksförfattare, illustratörer, branschfolk och inbjudna skolklasser för att delta i seminarier och i olika workshops kring barn- och ungdomslitteratur. På lördagen ordnades dessutom en hel del program för barnfamiljer; allt från fågelskådning och pysselverkstäder till att måla en vägg med en illustratör och djurgymnastik.
Ett tjugotal första årets studerande i konst jobbade som volontärer under festivalen, där de fick hjälpa till med förberedelserna och det praktiska. De fick också delta i seminarierna, där det var intressant att se dem sitta och skissa i sina block samtidigt som de lyssnade på författarna. Vem vet, kanske någon av dem är en framtida författare? Det var nämligen flera av författarna som hade arbetat i helt andra branscher innan de började skriva. Fantasyförfattarna Malene Sølvsten arbetade inom finansbranschen och skrev på sin bok i all hemlighet under sommarsemestern medan den tidigare arkitekten Ragnhei›ur Eyjólfsdóttir fann tid att skriva under sin moderskapsledighet innan barnets födsel. Jättebra för kreativiteten att ha tråkigt ibland, även för vuxna!
För de bokälskande islänningarna är tiden från början av november till jul den mest spännande under året, då kulminerar nämligen årets bokutgivning. Denna tradition kallas för jólabókaflód. Hundratals titlar ges ut, författarna läser ur sina nya verk på bokhandlar, muséer, bibliotek och landet badar i nyutgiven litteratur. Inte att undra på att en bok är den mest traditionella julgåvan på Island. Jag vill passa på och rekommendera Ör av Au›ur Ava Ólafsdóttir, romanen som vann Nordiska rådets litteraturpris i år och finns som svensk översättning, Ärr.
Trots dessa satsningar på litteratur har bokutgivningen och antalet sålda böcker gått ner. Samma tendens kan ses i de isländska skolelevernas läs- och skrivkunnighet. Därför ville Islands statsminister, den tidigare litteraturvetaren Katrin Jakobsdóttir, att bokmomsen skulle avskaffas och att bl.a. författare kunde får större statsunderstöd. Det blir inte så, utan Island kommer istället att införa statligt stöd till medier och bokutgivning under nästa år.
I väntan på det kan vi fortsätta berätta historier, läsa böcker och fundera på vilka böcker vi vill ge i julklapp till våra nära och kära.
Mikaela Wickström, specialbibliotekarie, Nordisk kulturkontakt