Malin Barkelind studerar biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet.
På två år ska jag dels förberedas för bibliotekarieyrket, dels förberedas för att börja en forskarutbildning – går det? Det är åtminstone förutsättningarna för masterutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala Universitet i Sverige, som har krav på sig att både vara akademisk på en hög nivå och förbereda studenterna för yrkeslivet.
För att sätta sig in i det praktiska arbetet är det till stor hjälp att ha praktik, vilket jag just nu har på Nordisk kulturkontakts specialbibliotek i Helsingfors.
Jag går alltså masterprogrammet i ABM med inriktningen biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet i Sverige. ABM står för arkiv, bibliotek och museum, och de andra inriktningarna är alltså arkivvetenskap respektive musei- och kulturarvsvetenskap. Vi har gemensamma kurser i exempelvis pedagogik, digitalisering och sociala aspekter av klassifikation och kategorisering. Som student på programmet blir man alltså inte expert på alla tre ämnesområdena, men man får vissa kunskaper som är användbara i ABM-verksamheter generellt och viss insyn i de andra studenternas ämnen.
Litteratur ingår inte
I bibliotekarieutbildningen fokuserar man på informationshantering och på biblioteket som samhällelig institution. Efter utbildningen ska man kunna arbeta på folk-, skol-, forsknings- eller specialbibliotek, men alla läser samma kurser. Det finns alltså inga valbara kurser för att rikta in sig på en viss bibliotekstyp.
Litteratur och läsfrämjande ingår inte heller, trots att det är en viktig del av arbetet åtminstone på folk- och skolbibliotek. Utrymmet för att specialisera sig finns i masteruppsatsarbetet, praktiken och till viss del inom några av kurserna. Till exempel kan man välja vilken typ av pedagogiskt projekt man vill skriva om och genomföra inom ramen för kursen i pedagogik och förmedling.
ABM-programmet är på masternivå, alltså har alla studenter som antas till utbildningen redan studerat i minst tre år på universitet eller högskola. En kandidatexamen krävs för att bli antagen, men ämnet kan vara vilket som helst. Många har läst humanistiska ämnen, och en hel del studenter som söker till bibliotekarieutbildningen har naturligtvis redan läst litteraturvetenskap.
Förutom Uppsala finns masterprogram i ABM även i Lund, och utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap även i Borås, Umeå och Växjö.
Utbildningens framtid
Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket (KB), har fått i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Efter flera års arbete publicerades ett utkast i maj i år. I utkastet till strategin beskrivs också läget för bibliotekarieutbildningarna. Enligt KB är utbildningsplatserna för få eftersom det dels går ungefär två sökande på varje utbildningsplats, dels råder det brist på bibliotekarier i Sverige.
Att låta fler utbilda sig till bibliotekarier löser kanske problemet med bibliotekariebrist, särskilt om dessa studenter kan tänka sig att arbeta utanför storstadsområdena. Däremot motarbetar det bibliotekariernas strävan efter högre lön och löser inte nödvändigtvis problemet med snedrekrytering till utbildningen. Det räcker inte att bara ta in fler studenter för att få fler bibliotekarier med till exempel språkkunskaper i arabiska eller persiska.
En sammanhängande praktikperiod är värdefull för att koppla ihop teori med praktik och få kontakter på intressanta arbetsplatser. Jag skulle önska att praktik var en självklar del av bibliotekarieutbildningen och att fler fick möjlighet att välja en praktikplats utifrån sina intressen – även om den ligger i en annan stad eller till och med i ett annat land.
Malin Barkelind, student på masterprogrammet i ABM, praktikant på Nordisk kulturkontakt
Foto: Mikaela Wickström