Så tolkar Institutet för hälsa och välfärd (THL) sin undersökning Hälsosamma Finland (Terve Suomi), vars resultat publicerades i början av sommaren. Undersökningen ger information om deltagande i kultur enligt kön, ålder, utbildningsgrupp och välfärdsområde samt tillfredsställelsen med kulturutbudet.
Kultur- och bibliotekstjänsterna är en del av den information som THL producerat om hälsa, välfärd och service för vuxna bosatta i Finland. Uppgifterna samlades in 2022–2023 genom enkäter och hälsokontroller i Fastlandsfinland och på Åland.
Enligt undersökningen använder största delen (83 %) av de vuxna som fyllt 20 år kultur- eller bibliotekstjänster minst några gånger per år. Andra kulturtjänster än bibliotekstjänster används av 77 procent. Andelen kvinnor i åldern 20–64 år är så stor som 88 procent. Män använder kulturtjänster i mindre utsträckning, men 78 procent av dem har också använt tjänster under det senaste året.
Låt oss titta närmare på indikatorerna för biblioteksanvändningen. Av alla dem som svarat använder 24 procent (män 17 %, kvinnor 30 %) bibliotekstjänster minst en gång i månaden. I välfärdsområden i Svenskfinland är andelen 19 procent för Åland, 33 procent för Helsingfors och varierar i övriga områden mellan 21 och 25 procent. De som använder biblioteken mest är kvinnor i åldern 20–64 år i Helsingfors (40,5 %). Den veckovisa användningen var för hela landet 6 procent (män 5 %, kvinnor 8 %).
Även om personer i arbetsför ålder är aktiva kulturanvändare så minskar den andelen för personer i pensionsåldern oberoende av kön och utbildningsnivå. Kulturtjänster, inklusive bibliotekstjänster, används minst några gånger per år av 88 procent av 20–64-åringarna, men av dem som är över 75 år endast av 64 procent. Bland alla dem som använder bibliotekstjänster minst en gång i månaden sjunker andelen från 24 procent till 20 procent i åldern 75+. För kvinnor sjunker den mer (7 %) än för män (1 %).
Skillnaderna i kön och utbildningsbakgrund är betydande. Av högutbildade kvinnor är 48 procent aktiva användare av biblioteks - och kulturtjänster, jämfört med 16 procent av lågutbildade män.
När man frågade om man var nöjd med ett tillräckligt utbud av kulturtjänster (förutom bibliotek), var 77–79 procent av respondenterna nöjda, för bibliotekens del 96–99 procent. Mest nöjda var kvinnor i åldern 20+ (99 %), minst nöjda kvinnor i åldern 75+ (96 %). Det fanns också regionala skillnader i hur nöjd man var med kulturtjänsterna (förutom bibliotek). De största skillnaderna var mellan Helsingfors välfärdsområde (89 %) och Lappland (59 %). För bibliotekstjänsternas del i Svenskfinland var skillnaderna inte stora, varierande mellan 98 procent för Helsingfors och Västra Nyland och 94 procent för Åland.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd ökar regelbunden användning av kulturtjänster upplevelserna av delaktighet samt det fysiska och psykiska välbefinnandet och minskar risken för insjuknande. Upplevelsen av bristande delaktighet har ett direkt samband med ensamhet, marginalisering och de utmaningar för psykisk hälsa och säkerhet som dessa medför. Regelbundna kulturella upplevelser ger fler friska levnadsår och stöder vid livets vändpunkter. De här kopplingarna har betydelse också för uppföljningen och utvecklingen av bibliotekstjänsterna, där speciellt skillnaderna i användningen och förhållningen mellan kvinnor och män samt utbildningsnivåer är något att vara särskilt uppmärksam på. Biblioteket ska ju vara till för alla.
Resultaten från undersökningen finns på www.thl.fi. Indikatorerna för kultur- och bibliotekstjänsterna finns endast på finska.