Aktuellt

Det här numrets trotjänare är informationsspecialist Eva Costiander-Huldén. Hon har varit knuten till Åbo Akademis bibliotek i över två decennier och utvecklat och inspirerat såväl studerande som personal med sitt starka engagemang för informationssökning. Idag ligger hennes fokus på ÅAB:s äldre specialsamlingar som håller henne sysselsatt hennes sista månad i arbetslivet.

Med ett stort och öppet utrymme skapar biblioteket i Pargas en naturlig plats för Pargasborna att samlas på. Denna öppenhet präglar även attityderna hos bibliotekspersonalen, som ser det som en självklarhet att biblioteket ska tjäna kommuninvånarna – med allt vad det innebär.

Med hjälp från lokalsamhället och en öppensinnad personal hoppas stadsbiblioteket i Närpes på att alla ska känna sig sedda.

Genom sitt skrivande får Karin Erlandsson bearbeta självupplevda händelser och känslor. Med hjälp av skönlitteraturen vågar hon också tänka tankar som känns för farliga att tänka själv.

Depåbiblioteket är ett landsomfattande bibliotek, vars samlingar för närvarande omfattar mer än 100 hyllkilometrar. I samlingarna finns förutom avskrivna monografier, tidskrifter och annat material från biblioteken även en del nyutgivet material. Johanna Vesterinen, bibliotekschef på Depåbiblioteket, berättar mera om bibliotekets uppdrag och det aktuella projektet AIRUT.

Den frågan ställde vi i 2021 års basserviceutvärdering som blev klar i början av sommaren. Regionförvaltningsverket utvärderar vartannat år kommunernas basservice.

Pandemin har på ett konkret sätt visat på vikten av att snabbt få ny kunskap via forskning. Öppet tillgänglig forskning har varit en pådrivande faktor. Öppen vetenskap omtalas i dag rentav som en megatrend.

Susanne Ahlroths kolumn ur Bibban 1/2022.

Utbudet och användningen av e-böcker har ökat, men biblioteken kan inte alltid påverka vilka böcker som köps in. I artikeln sammanfattas högskolebibliotekens syn och erfarenheter på e-böcker.

Under det senaste decenniet har utgivningen av så kallade lättlästa böcker för barn ökat markant, visar Svenska barnboksinstitutet i Sverige. Det är en utveckling som inte är helt problemfri menar Katarina Rejman, forskare och lektor i svenskämnets didaktik. En anpassad text, menar hon, bereder nödvändigtvis inte vägen för mer avancerade böcker för en ung läsare.

I Kyrkslätts centrum bredvid Sankt Mikaels gråstenskyrka reser sig nu det moderna bibliotekshuset Fyyri. Det öppnades för allmänheten 9.10.2020.

Saska Sarnikorpi i Sibbo är något av en gränsöverskridare i sin bransch. I fjol höstas inledde han sitt värv som specialungdomsarbetare med säte både på ungdomsgårdar och på biblioteken i Nickby och Söderkulla. Det är frågan om en helt ny tjänst vars ena syfte är att göra bibliotekstjänsterna bekanta för ungdomar.

Umbärandena och smutsen är stundvis starkt skildrad, författaren vill inte ge en utslätad eller förhärligande bild av tidsepoken. Dylikt kan slå fel och bli effektsökande, men Landströms text är engagerande.

När vi tänker på att skriva för ungdomar tror jag det bästa tillvägagångssättet är att fråga vad ungdomar själva vill läsa om och är intresserade av, säger författaren och bibliotekspedagogen Julia Wickholm.

Tritonia hade i juni äran att gästas av Loida Garcia-Febo, från American Library Association (ALA). Under sin inspirerande gästföreläsning lyfte Garcia-Febo fram bibliotekens betydelse i samhället. Hon berättade om ALA:s verksamhet och bibliotekens roll i USA och i världen.