Den frågan ställde vi i 2021 års basserviceutvärdering som blev klar i början av sommaren. Regionförvaltningsverket utvärderar vartannat år kommunernas basservice.
Det som började med fotsteg på golvet för att visa vägen till barnavdelningen har nu blivit ett projekt för att öppna upp nordiska bilderböcker för fler barn. Nu vill Den nordiska bokslukaren inspirera lärare att gripa till böcker i sin undervisning.
Pandemin har på ett konkret sätt visat på vikten av att snabbt få ny kunskap via forskning. Öppet tillgänglig forskning har varit en pådrivande faktor. Öppen vetenskap omtalas i dag rentav som en megatrend.
Som en av Finlands främsta experter på barn- och ungdomslitteratur bidrar Maria Lassén-Seger med sin expertis i både forskning och som jurymedlem för olika litteraturpriser. Men till vardags hittar man henne oftast bland böckerna vid Åbo Akademis bibliotek.
Mottagaren av årets Runebergspris Quynh Tran debuterade hösten 2021 med sin roman “Skugga och svalka”. Han berättar om sin författarresa i ett författarsamtal med Pär Jonasson på stadsbiblioteket i Jakobstad.
Utbudet och användningen av e-böcker har ökat, men biblioteken kan inte alltid påverka vilka böcker som köps in. I artikeln sammanfattas högskolebibliotekens syn och erfarenheter på e-böcker.
Att läsa och diskutera böcker tillsammans för bokcirkelns medlemmar närmare varandra. Det anser sju kvinnor i Helsingfors vars bokcirkel snart firar 20 år.
Under det senaste decenniet har utgivningen av så kallade lättlästa böcker för barn ökat markant, visar Svenska barnboksinstitutet i Sverige. Det är en utveckling som inte är helt problemfri menar Katarina Rejman, forskare och lektor i svenskämnets didaktik. En anpassad text, menar hon, bereder nödvändigtvis inte vägen för mer avancerade böcker för en ung läsare.
En del ord fastnar i språkbruket utan att man desto mera reflekterar över dem. För oss som talar svenska i Finland kommer de kanske med en lite annorlunda innebörd in från finskan. Ett sådant ord är kund i bibliotekssammanhang och överlag inom den offentliga sektorn.
"Hurdant blir då livet efter pandemin?" frågar Susanne Ahlroth, överinspektör för bildningsväsendet på Regionförvaltningsverket i sin kolumn i Bibban, där hon bland annat reflekterar över pandemins påverkan på bibliotekstjänsterna.
Saska Sarnikorpi i Sibbo är något av en gränsöverskridare i sin bransch. I fjol höstas inledde han sitt värv som specialungdomsarbetare med säte både på ungdomsgårdar och på biblioteken i Nickby och Söderkulla. Det är frågan om en helt ny tjänst vars ena syfte är att göra bibliotekstjänsterna bekanta för ungdomar.
"Samtidigt ska barnböckerna också kunna fungera som fönster så barn kan få läsa om hur andra barn kan ha det, barn som kanske har en annan familjekonstellation eller religion eller vad det nu kan vara än en själv."
Umbärandena och smutsen är stundvis starkt skildrad, författaren vill inte ge en utslätad eller förhärligande bild av tidsepoken. Dylikt kan slå fel och bli effektsökande, men Landströms text är engagerande.