Beskedet att det var Seinäjoki stadsbibliotek som fick det riksomfattande specialuppdraget att utveckla bibliotekstjänster för att främja barns och ungas läsintresse och läskunnighet kom redan i februari i år. Officiellt börjar uppdraget i januari 2020, men bibliotekschef Mervi Heikkilä har redan fullt upp med förberedelserna.
– Samtidigt som jag har förberett starten har jag fortsättningsvis jobbat som bibliotekschef. Det har varit en minst sagt intensiv höst, säger hon med ett leende.
Efter årsskiftet tar Heikkilä tjänstledigt från posten som bibliotekschef, och ägnar sig åt specialuppdraget på heltid. Eller åt ”Erti”, som projektet kallas kort och gott.
Just nu pågår rekryteringen av personal till projektet. Där kommer också bibliotekarier som talar svenska och känner det svensk- och tvåspråkiga biblioteksfältet att ingå, berättar hon. Några namn vill hon inte avslöja ännu, förrän allt är avtalat och klart.
Mitt i Finland
Det var ett tiotal bibliotek som ansökte om att få specialuppdraget att främja barns och ungas läsintresse – också vissa riktigt stora bibliotek, säger Heikkilä. De sökande poängsattes enligt vissa angivna kriterier, och Seinäjoki stadsbibliotek drog det längsta strået.
– Vi är förstås väldigt glada över det här. Seinäjoki stadsbibliotek har på många sätt varit en föregångare när det gäller bibliotekstjänster för barn och unga, och vi har länge arbetat långsiktigt, målmedvetet och fördomsfritt med med läsfrämjande arbete för barn och unga. Det var till exempel Seinäjokibibliotekarien Marja-Leena Mäkelä som i tiden tog bokpratet till Finland. På sistone har vi till exempel gjort satsningar på barn med lässvårigheter, berättar Heikkilä.
– Själv har jag jobbat i Seinäjoki sedan 2008, och jag upplever att det alltid har funnits en tydlig beställning på satsningar på barn och unga. På den punkten har vi strukturerna i skick och resurserna i skick.
Mervi Heikkilä är själv också författare och har har skrivit en lång rad barn- och ungdomsböcker på finska. Tidigare i år utkom ungdomsboken Kauhumaan kartta på förlaget Haamu kustannus.
– Barn- och ungdomsarbetet betyder väldigt mycket för mig personligen, och jag anser också att det är ett oerhört viktigt delområde av biblioteksarbetet.
Finland är ett stort land och det är särskilt de små kommunerna utanför Ring 3 som behöver det stöd specialuppdraget erbjuder.
Att Seinäjoki geografiskt sett dessutom ligger mitt i landet är en fördel, menar Heikkilä.
– Finland är ett stort land och det är särskilt de små kommunerna utanför Ring 3 som behöver det stöd specialuppdraget erbjuder.
Seinäjoki stadsbibliotek hör till biblioteksnätverket Eepos som är ett samarbete mellan 22 kommuner, stad och landsbygd, i Österbotten och Södra Österbotten.
– Inom Eepos-samarbetet har jag själv sett hur mycket resurserna för att sköta bibliotekstjänsterna varierar inom kommunerna, och det känns som om skillnaderna bara växer. Ett syfte med det nationella specialuppdraget är att ta fram redskap för att minska klyftan, ens lite.
Omfattande uppdrag
Det är ett omfattande uppdrag Seinäjokibiblioteket har tagit på sig. Dels har undervisnings- och kulturministeriet gjort upp en uppdragsförklaring på sju punkter, och Seinäjoki stadsbibliotek har dessutom låtit göra en enkät bland barn- och ungdomsbibliotekarier i landet för att höra deras önskemål.
– Sedan har vi förstås egna visioner om vad vi vill åstadkomma. Utgående från alla direktiv och önskemål försöker vi planera en så heltäckande verksamhet som möjligt, säger Mervi Heikkilä.
I undervisnings- och kulturministeriets anvisning står det bland annat följande om det riksomfattande specialuppdraget att utveckla bibliotekstjänster för att främja barns och ungas läsintresse och läskunnighet:
”att skapa ett och leda ett nationellt nätverk av allmänna bibliotek som främjar barns och ungas läsning, samt att aktivt utveckla samarbetet inom nätverket”
– Ett sådant här nätverk kommer vi att sätta igång och sammanställa genast i januari, kommenterar Heikkilä.
”att utveckla och upprätta samarbetsstrukturer och modeller för samarbete mellan bibliotek, småbarnsfostran och skola och andra läsfrämjande aktörer”
– Här kan man till exempel tänka sig att vi utvecklar avtalsmodeller för samarbete mellan skola och bibliotek som kan tas i bruk i mindre kommuner. De behöver inte själva sätta resurser på att planera samarbeten utan kan utgå från ett färdigt koncept.
”samarbete mellan de allmänna biblioteken och t.ex. Utbildningsstyrelsen (Läsrörelsen), Läscentrum och andra läsfrämjande aktörer”
– I dag talas det väldigt mycket om läsfrämjande arbete, och det görs stora satsningar på läsfrämjande kampanjer. Samtidigt känns det som om man i bland glömmer att det redan finns ett färdigt nätverk med allmänna bibliotek som har en lagstadgad uppgift att jobba läsfrämjande. Här har vi en uppgift att se till att biblioteken tas i beaktande när projekten planeras, och att ansträngningarna samordnas.
”att utforma, genomföra och övervaka riksomfattande pilot- och utvecklingsprojekt för att främja läsning för barn och ungdomar”
– Det ska nog bli en del projektarbete från vår sida också, men kanske inte ännu nästa år. Först vill vi komma igång med grundfunktionerna.
”att utveckla kunnandet i biblioteken om läsfrämjande arbete för barn och unga”
– Konkret innebär det här kanske att vi ordnar ett större seminarium varje år. Vi saknar egentligen större nationella biblioteksdagar med fokus på barn och unga i Finland, och till en sådan tror jag att vi ganska lätt hittar samarbetsparter.
”att följa och dela internationell forskning”
– Det här är något som det inte finns tid för i bibliotekens vardag , så här är en konkret uppgift till oss, säger Heikkilä.
Vi är medvetna om att det finns ganska stora förväntningar på oss. Vi känner oss lite spända, men också väldigt entusiastiska.
Hon framhåller att samarbete kommer att vara ett nyckelord i verksamheten. Den årliga budgeten är 200 000 euro – en relativt begränsad summa med tanke på uppdragets bredd.
Aldrig gjorts förut
Mervi Heikkilä betonar att det första projektåret kommer att gå ut på att starta upp projektet, hitta rutiner.
– Vi testar och lär oss vad som fungerar, och misslyckas säkert ibland. Det här har ändå aldrig tidigare gjorts i Finland, så det är nytt för alla.
– Vi är medvetna om att det finns ganska stora förväntningar på oss. Vi känner oss lite spända, men också väldigt entusiastiska.
Hon framhåller att uppdraget kommer att skötas på två språk, och säger att hon gärna tar emot respons på just tvåspråkigheten.
– Jag planerar faktiskt som bäst ett litet språkutbyte på svenska, för att höja mina egna svenskakunskaper. Tyvärr får jag sällan anledning att använda svenskan i Seinäjoki. Det blir en trevlig utmaning, som jag ser fram emot!
Text: Pamela Friström
Foto: Seinäjoki stad
Bibban 3/2019