Under festen talade byggnadens arkitekter Osmo Lappo och Tapio Raij och det bjöds på levande musik. Marketta Wall presenterade historiken Vårt bibliotek – Skeden i Hangö bibliotek från år 1876 samt utställningen med samma tema.
Telegrafist grundade Hangö folkbibliotek
Finland upplevde ett nationellt uppvaknande efter mitten av 1800-talet. Folket skulle förenas och bildas och också biblioteken skulle betjäna utvecklingen av nationens folkanda.
Hangö folkbibliotek grundades av järnvägsstationens telegrafist Betty Fröberg 1876, endast två år efter grundandet av Hangö stad. Hon stöddes av upplysta Hangöbor, bl.a. tullförvaltare och filantrop Frans von Haartman. Hangö hade då 300 invånare, men i början av 1900-talet redan 5 000. En del böcker fick man som donationer och anskaffningsmedel fick man genom medlemsavgifter, soaréer och bidrag från Hangö stads utskänkningsbolag.
Biblioteket var från första början tvåspråkigt. År 1898 kom folkbiblioteket i stadens ägo. Frans von Haartman önskade att också den nya ägaren skulle skaffa litteratur ”som befordrade utbildandet av en sund karaktär, högre vyer och en gedignare fack och allmänbildning hos vårt uppväxande släkte”.
Öppet efter gudstjänsten
Under de första årtiondena verkade biblioteket i olika villor, i folkskolans klassrum och samlingslokalens kapprum. Därifrån måste biblioteket flytta då första världskriget bröt ut augusti 1914 och ryska soldater tog utrymmet i eget bruk. Då försvann också bibliotekets gamla dokument. Under de första årtiondena var biblioteket öppet en vardag och om söndagar klockan 14–16, d.v.s. efter gudstjänsten – en tradition som fortgick till år 1924. Biblioteket sköttes av folkskollärarinnor eller änkefruar, som på detta sätt kunde försörja sig.
Himmi Nordström förnyade biblioteket
En amerikansk biblioteksmodell fick fotfäste. Enligt den skulle biblioteken finansieras med allmänna medel, vara gratis och skötas av utbildade biblioteksföreståndare. En läsesal och ett fackbibliotek, där det var möjligt att studera, skulle höra till biblioteket. Utgångspunkten var idén om uppfostrans positiva inflytande och tron på människans förmåga och lust att utvecklas med hjälp av självstudier. Samma principer betonades i folkbibliotekslagen från 1928. Under skolstyrelsen bildades en bibliotekskommitté och under den statens biblioteksbyrå. Till byråns personal hörde bland annat biblioteksinspektörer som regelbundet besökte biblioteken.
En ny tid inleddes 1922 i Hangö folkbiblioteks historia, då Himmi Nordström valdes till bibliotekarie. Tidigare hade böckerna numrerats i anskaffningsordning, men nu gjordes katalogiseringen enligt ett svenskt katalogiseringssystem. Biblioteket kallades nu Hangö stads bibliotek och började också få statsbidrag. För biblioteket hyrdes tre rum och eftersom de var små, var lånetiderna olika för barn och vuxna. År 1926 fick biblioteket egna lokaler i det nya stadshuset: en stor utlåningssal, bokmagasin och läsesal med tidningar och tidskrifter. En del av läsesalen avdelades till referensbibliotek och 1930 grundades där en särskild Hangösamling. Biblioteket hölls öppet åtta timmar om dagen, från 1926 tills vinterkriget bröt ut.
Evakuering. I mars 1940 evakuerades Hangö bibliotek till Ekenäs, efter beslutet att Hangö skulle arrenderas till Sovjetunionen.
Första sjukhusbiblioteket
Som de första i Finland förde Hangö bibliotek och Himmi Nordström biblioteket till sjukhuset i januari 1939. Himmi gick till sjukhuset en gång i veckan och förde 30–40 böcker åt gången till patienter och personal. De hade också möjlighet att ur kataloger välja de band som de ville ha. Sjukhusets vaktmästare hämtade dem följande dag och då var böckerna färdigt inpackade och försedda med beställarens namn. ”Denna biblioteksverksamhet var en källa till glädje både för de sjuka och för bibliotekarien. Den kunde dock inte fortsätta ostörd. Kriget avslutade också denna verksamhet, som hade inletts med så glada förväntningar”, skrev Himmi Nordström 1941. Efter krigen startade verksamheten i Hangö på nytt 1948 och avslutades 1986 .
Då Hangö evakuerades efter vinterkriget i mars 1940 flyttade Himmi Nordström till Vasa där hon fortsatte sin banbrytande verksamhet som frivillig i Vasa krigssjukhus till slutet av 1952.
Biblioteket evakuerades till Ekenäs
Sovjetunionen anföll Finland den 30.11.1939. Vinterkriget hade brutit ut. Under kriget bombade Sovjetunionen Hangö 72 gånger och fällde mer än 1 100 bomber över staden. Då vinterkriget bröt ut fanns det cirka 8 000 invånare i Hangö.
Biblioteket stängdes, men det öppnades i slutet av december. Under år 1940 var biblioteket öppet två gånger i veckan, men på grund av de fortlöpande bombningarna blev verksamheten svår att driva. Det sista lånet gavs ut 12.3.1940. Följande dag slöts freden i Moskva. Man kom överens om att Hangö skulle arrenderas ut åt Sovjetunionen för 30 år. Hangöborna fick 10 dagar på sig för evakuering.
Bibliotekets 14 000 band evakuerades till Ekenäs. Där placerades de på olika ställen tills de slutligen fick en fristad på Ekenäs biblioteks vind.
En ny start
Sovjetunionens arrendetid i Hangö räckte slutligen knappt två år. Fortsättningskriget blossade upp i slutet av juni 1941 och den 2.12.1941 lämnade de sista ryssarna Hangö. Innan de for sprängde de flera offentliga byggnader, bl.a. stadshuset. Återuppbyggnaden inleddes 1942. För biblioteket hyrdes tre rum och man använde fortfarande slutna hyllor eftersom man ansåg att människorna inte fritt kunde få bläddra bland böckerna, eftersom de alldeles påminde ”om skaror från Vilda västern”. Till öppna hyllor övergick man 1945. Utlåningen växte kraftigt och öppethållningen utökades till 12 veckotimmar 1950.
Övervakningskommissionen blandade sig i bibliotekens bokbestånd 1944 och också Hangös bibliotek fick lov att från sina samlingar avlägsna litteratur ”som inverkade menligt på förhållandet mellan Finland och Sovjetunionen”.
Förbjudna böcker. Övervakningskommissionen förbjöd år 1945 bl.a. dessa böcker som Sovjetfientliga och de plockades ur bibliotekets samlingar.
Musik bland bibliotekshyllorna
Efter krigen fick Hangö det första nya biblioteket i Finland 1951, då det nya stadshuset blev färdigt. Biblioteket byggdes på sin tidigare plats, men lokalerna var mycket större. I det nya stadshuset verkade biblioteket 1951–1989.
Nya vindar blåste i biblioteksbranschen. Kulturpåverkaren Seppo Nummi inledde på 1950-talet en diskussion om musikutbudet i biblioteken och bibliotekens uppgift att i offentliga lokaler betjäna olika konstformer. Margit Frankenhaeuser var bibliotekarie i Hangö 1953–1964. Hon blev inspirerad av Nummis idéer och inkluderade som en av de första i Finland musiken i bibliotekets verksamhet. I bibliotekets konstvrå arrangerades Musik bland bokhyllorna 1956–1964 under ledning av stadens kapellmästare Fabian Dahlström.
Inspirerad av Musik bland bokhyllorna föreslog den 15-åriga Tomy Karlsson för Margit Frankenhaeuser att musikkvällar också skulle ordnas för ungdomar. Så blev det och under musikkvällarna spelades den tidens populärmusik, bland annat av Pat Boone, Harry Belafonte, Louis Armstrong, Debbie Reynolds och framför allt Elvis Presley och Tommy Steele, om vilkas popularitet fördes en häftig tävling. Kvällarna var mycket populära och deltagarna kunde uppgå till 120 ungdomar. Kvällarna avslutades alltid med Bill Haleys See You later Alligator. År 1964 var Frankenhaeusers sista verksamhetsår i biblioteket och samma år tog också ungdomarnas musikkvällar i biblioteket slut.
I eget bibliotekshus från år 1989
Hangö bibliotek fick heltidsanställd personal 1964. Inger Lundqvist var Finlands yngsta bibliotekarie då hon trädde till som ledare för Hangö bibliotek 1970. Hon stannade i tjänsten till år 2007 och hon lyckades också skaffa ett eget hus för biblioteket. Stora områden från de omgivande kommunerna anslöts till Hangö stad 1.1.1977 och Hangö fick filialbiblioteken i Täktom, Tvärminne och Lappvik. Av dessa finns endast Lappvik filialbibliotek kvar.
År 1989 fick Hangö bibliotek ett eget hus som gav större möjligheter att utveckla verksamheten. Västnyländska kommuner grundade en gemensam Lukas-databas som togs i bruk i Hangö 1996. Lukas-bibliotekens samarbete i sin tidigare form tog slut år 2017, men fortsatte inom Helle-biblioteken.
Personalen på Hangö bibliotek har på många sätt berikat sitt biblioteks verksamhet. Biblioteksfunktionär Benita Forsman ordnade under nästan 40 år lässtunder för vuxna utvecklingsstörda – den sista tiden gjorde hon det som pensionär. Specialbiblioteksfunktionär Agneta Möller Salmela är känd i hela Finland och också utomlands med sin Hangömodell. Med den vill hon vägleda barn och unga till böckernas värld genom att erbjuda föreställningar med olika temata i bibliotekets upplevelserum.
Text: Marketta Wall, författare till historiken om Hangö bibliotek
Bilder: Bild: Hangös stadsbibliotek
Bibban 3/2019