Föreningsmedlemmar sittande på jubileumsmiddag

Från gemensamt läsintresse till ovärderlig vänskap

Att läsa och diskutera böcker tillsammans för bokcirkelns medlemmar närmare varandra. Det anser sju kvinnor i Helsingfors vars bokcirkel snart firar 20 år.

Vad har en miljökonsult, en ungdomspsykoterapeut, en museilektor, två rektorer, en läkare och en språkvårdare gemensamt? De hålls flytande av en och samma livboj – Bokcirkeln. Vi har bara hunnit tala i några minuter på café Torpanrantas uteservering i Munksnäs i Helsingfors när det slår mig att jag får bevittna någonting väldigt speciellt. 

-    Det började 2001. Jag och Anna Maria träffades på dagisgården, då vi väntade på att våra barn skulle sluta för dagen. Vi kände inte egentligen varandra men då vi sågs på gården talade vi ofta om böcker tillsammans, berättar Camilla Strandberg-Panelius.

-    Det är intressant hur vi inte egentligen är kopplade jobbmässigt heller. Vi har hittat varandra på andra sätt, konstaterar Tove Linder.

-    En del personer har nog kommit och gått, men den här konstellationen är den som hållit längst och som varit permanent i många år nu, inflikar Anna Maria Gustafsson.

Det är en lite kylig onsdagskväll vid vattnet. Skrattanfall avlöser varandra och en värme omsluter bokcirkelgänget trots den kalla utomhusluften. Vad kan vara mysigare än något varmt drickbart, gott sällskap och boksnack?

Väljer böcker turvis

Att hitta en fungerande dynamik tog sin tid. Tidvis kunde det kännas svårt för medlemmarna att uttrycka sig och vissa kunde dra sig för att ta till orda. Men med tiden hittade de en bra balans.

-    Våra bokval var inte så strukturerade i början. Det var kanske lite så att den som ropade högst fick som den ville, berättar Gustafsson.

-    Men nu har vi länge valt böcker turvis. Varje gång bestämmer en av oss vilken bok som ska läsas. På så sätt tas allas önskningar regelbundet i beaktande, fortsätter Linder.

Bokcirkeln träffas ungefär en gång i månaden, med en kort sommarpaus. Till oktoberträffen läste bokcirkeln Alex Schulmans bok Bränn alla mina brev.

-    Jag erkänner att jag hade en del fördomar om boken och författaren innan vi läste boken. Men den överraskade, den var sårbar och fin. Det är det som är så bra med bokcirkeln och med läsning, att man får nya insikter och utmanar sig själv, säger Lotta Kjellberg.

Det är inte ett måste att ha läst boken för att delta i de månatliga träffarna och alla är medvetna om att det kommer spoilrar; det får inte påverka diskussionen. För bokcirkeln är det viktigt att det är låg tröskel att delta i träffarna och att alla har möjlighet att fritt uttrycka tankar och känslor.

-    Det kan ju komma tidpunkter då man av en eller annan orsak inte läser boken, men det är viktigt för oss att alla känner sig inkluderade och behandlas med respekt. Dessutom är vi alla medvetna om att det kan komma bokval som någon av oss kanske inte gillar, fortsätter Kjellberg.

-    Vi är inte alltid överens, konstaterar de med rungande skratt.

Men en sak är de överens om – bokcirkeln har gjort dem till bättre människor.

-    Det är mer än en bokcirkel. Dessa kvinnor och våra träffar har hjälpt mig klara svåra perioder i mitt liv, säger Carita Glasgow.

De övriga instämmer.

Värdefull vänskap och nya perspektiv

Bokcirkeln är ett gäng med humor som har lätt till skratt, men det här är ett ämne som får en allvarligare ton. Det är tydligt att det inte bara handlar om att läsa och diskutera böcker tillsammans. Kvinnorna är noga med att alla får en syl i vädret, ställer frågor och påminner varandra om roliga eller intressanta tillfällen under deras långa vänskap.

-    Skönlitteratur och diskussion om den vidgar vyerna, man kan vara så inne i sitt tänkande och så säger någon någonting helt annat och ens sinne bara öppnas, säger Glasgow.

-    Vi är så olika och det är så ovärderligt att få ta del av så många olika perspektiv och tankar, fortsätter Strandberg-Panelius.

Bokcirkeln träffas alltså inte bara i bokcirkelsammanhang. De firar också varandras jämna år och planerar program baserat på intressen som personen de firar har.

-    Vi har till exempel varit på konstrunda i Tusby, vandrat i Noux och åkt på båtturer. Vi har också årliga middagar med våra män, berättar Hillevi Heinrichs-Holmberg.

Under deras knappa 20 år har de alltså hunnit skapa många minnen tillsammans. De har också betat av många böcker, många olika genrer och på tre olika språk: svenska, finska och engelska. Elif Shafaks The Bastard of Istanbul, Sally Salminens Katrina, Elizabeth Strouts Mitt namn är Lucy Barton och Tara Westovers Allt jag fått lära mig, är bara några böcker som nämns.

-    Salminens Katrina var så speciell. Den golvade mig. Den är så aktuell fastän den är skriven 1936, säger Linder.

-    För mig gjorde den första boken vi läste när jag kom med i bokcirkeln stort intryck, Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam, berättar Heinrichs-Holmberg och bokcirkeln konstaterar att det var en mycket passande titel för deras gäng.

År 2021 firar bokcirkeln jämna 20 år. I skrivande stund finns det inga konkreta planer, men fira kommer de garanterat att göra – och det ordentligt. Tills vidare fortsätter kvinnorna med sina månatliga träffar och nästa gång är det dags för Gustafssons val Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan. Träffas de fysiskt eller på distans får tiden utvisa, men träff blir det oberoende.

Bokcirkelns julklappstips:

Deckare:

Indrek Hargla - Apteekkari Melchior-serien

Boris Akunin - Erast Fandorin-serien

Alan Bradley - lavia de Luce-serien

Historisk fiktion/Historisk roman:

Sally Salminen - Katrina

Barbara Kingsolver - The Poisonwood Bible

Skönlitteratur 

Sun-Mi Hwang - Hönan som drömde om att flyga

Rachel Cusk - Konturer-trilogin

Louise Erdich - The Last Report of the Miracles at Little No Horse

Memoarer:

Stina Wollter - Kring denna kropp