Redan i många år har man vid biblioteket i Närpes satsat på att få inflyttade Närpesbor med något annat modersmål än finska eller svenska att känna sig inkluderade i staden.
- Vi vill att människor ska känna sig välkomna, känna att de syns och att de beaktas, sammanfattar biblioteksdirektör Magdalena Udd bibliotekets arbete med mångkultur.
Närpes är en stad med stor arbetskraftsinvandring, och nyligen har man även tagit emot ukrainska flyktingar.
- Vi blir ofta kontaktade för att berätta om hur vi jobbar med mångkultur. Men vi är ju inga experter, vi gör bara så gott vi kan, förklarar Magdalena Udd.
Fokus på de unga kunderna
Inkludering är ett av bibliotekets verksamhetsmål, och man jobbar mycket med läsfrämjande. Framför allt hos barn, ända från dagis och upp i grundskolan.
Med bibliotekets utåtriktade verksamhet når man ut till alla barn i Närpes, bland annat tack vare besök i daghem, förskolor och skolor. Lågstadierna runtom i bygden besöks av bokbussen Läslycka, och så gör skolorna även besök på huvudbiblioteket och filialbiblioteken i Övermark och Pörtom.
Det finns en efterfrågan på böcker på andra språk och biblioteket brukar vara lyhört för önskemål. Genom stadens handlingsplan för tvåvägsintegration har biblioteket fått öronmärkta pengar för anskaffning av litteratur på främmande språk.
Sách, knjiga... – att beställa böcker från utlandet
Men att beställa böcker på ett främmande språk är lite mer utmanande än vanliga bokbeställningar. Det tar längre tid än vanliga beställningar och tidigare har biblioteket haft svårt att hitta lämpliga samarbetspartners. Böckerna är ibland svåra att få tag på och leveranstider har varit långa - en bokbeställning fick de vänta ett helt år på. Tack vare hjälpsamma besökare fick biblioteket tips om en webbokhandel i Bosnien som man numera använder för att beställa böcker på bosniska.
Då ingen i bibliotekspersonalen kan bosniska har Udd fått hjälp av en bosnisktalande Närpesbo för att läsa igenom beställningar.
- Sedan är också Google translate min bästa vän, förklarar Udd med ett skratt. Nuförtiden har hon ändå hunnit snappa upp några bosniska ord, däribland bok, knjiga.
Utöver svenska och finska är bosniska och vietnamesiska bland de mest talade språken i Närpes, och det återspeglas även i bibliotekets hyllor.
Bild: Dagbok för alla mina fans på bosniska.
Hyllan med vietnamesiska böcker gapar tom
Hos barn med vietnamesiska som hemspråk finns det särskilt en bokserie som är särskilt uppskattad. På tips från en biblioteksbesökare tog biblioteket i Närpes in en populär mangaserie vid namn Doraemon, och det visade sig vara ett lyckat drag. Idag har de första böckerna blivit sönderlästa och biblioteket väntar på två nya uppsättningar böcker – en till huvudbiblioteket och en till bokbussen.
- Dom rycker dem nästan ur händerna på oss, säger Udd och berättar att Doraemon är något av det första som barnen i Vietnam brukar börja läsa.
Hyllan med barn- och ungdomsböcker på vietnamesiska är gles. Det finns med andra ord en stor efterfrågan. Som tur är har biblioteket hittat en webbokhandel i Helsingfors som förser dem med litteratur på vietnamesiska.
Inte bara böcker
Förutom att tillhandahålla litteratur på andra språk erbjuder biblioteket även andra tjänster. Tidningstjänsten Pressreader har man anskaffat främst med tanke på ortens språkliga mångfald, och bibliotekets nya sportotek, där man kan låna träningsredskap har varit väldigt uppskattat bland ukrainska ungdomar, som sett till att volleybollarna kommit till användning.
- Vi är ju inte rädda för att testa nya saker här, och vi lyssnar mycket på våra besökare och tar emot tips och idéer, och frågar även efter dem.
I samband med evenemanget Slättens mat och mystik som ordnas på hösten varje år, firade man i år för första gången en månfestival, som är en viktig högtid i bland annat Vietnam. Inför festivalen hade biblioteket en pysselkväll där barn fick komma och pyssla egna månlyktor. En lyckad kväll, med stor uppslutning visade det sig. Pysslarna deltog sedan i paraden med sina lyktor.
Ett återkommande lyckat koncept är sagostunder som ordnas på olika språk.
Det är tydligt att stadsbiblioteket i Närpes fokuserar på att nå ut till barn och unga, men hur hittar vuxna inflyttade Närpesbor till biblioteket?
Vuxeninstitutets grupper och folkakademin SÖFF:s invandrarlinje brukar besöka biblioteket under sina kurser, och det är något som uppskattas på biblioteket.
- Det är inte sagt att de skulle hitta hit annars. En del återkommer och vissa får vi följa från att de håller på att lära sig språket till att de börjar vidareutbilda sig och vi får hjälpa dem söka kurslitteratur, det är jätteroligt, säger Udd.
Biblioteket har även ett nära samarbete med stadens integrationstjänster, som samordnas av integrationssamordnare Jennifer Ståhlgård. Hon uppskattar att biblioteket satsar på att köpa in böcker på olika språk.
- Det är viktigt att stärka hemspråket. Att ha ett bra ordförråd i sitt eget hemspråk är av väsentlig betydelse när man ska lära sig ett främmande språk.
- Vi har ett mycket gott samarbete med biblioteket. När staden ordnat utflykter för flyktingar och nyinflyttade, har biblioteket varit ett omtyckt och återkommande besöksmål. Från stadens sida anser vi det vara viktigt att visa upp denna verksamhet för våra nyfinländare, eftersom biblioteksverksamhet i motsvarande omfattning inte är en självklarhet i alla kulturer. I framtiden hoppas vi att fler målgrupper skall ta del av det som händer på biblioteket, både de med svenska som modersmål och de med främmande språk, säger Ståhlgård.
I stadens grundskolor finns ett antal språkklasser som brukar kontakta biblioteket och be dem söka upp litteratur. De brukar vilja låna tvillingböcker, med ena boken på svenska och den andra boken på elevens hemspråk. Biblioteket har precis köpt in en rad böcker av Jeff Kinneys serie Dagbok för alla mina fans eller Dnevnik jednog smotanka på bosniska. En serie som verkar gå hem hos de flesta i slukaråldern.
Bild: Mia Nordström och Magdalena Udd vid Närpes stadsbibliotek
Hur känns det att vara en viktig del av integrationsarbetet på orten?
Vi fungerar lite som en länk mellan nyinflyttade och det finländska samhället, och vi försöker hjälpa så gott vi kan, reflekterar bibliotekarien Mia Nordström. Blir man bra bemött här kanske man också vågar gå till andra instanser och tro att man får ett bra bemötande där också, fortsätter hon.
- Det är lätt att bli hemmablind inför det man jobbar med men vi snåssar på, som man säger här. Vi är väldigt serviceinriktade och är inte rädda för att utvecklas och prova på nya saker. Vissa idéer funkar bra och andra mindre bra, och de hamnar i byrålådan, förklarar Magdalena Udd.
Text och foto: Sandra Herrmans