Via bibliotekspraktik på Karis bibliotek år 1978, inhopp på Pargas bibliotek under studietiden, och en lång anställning som kursplanerare vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi landade Costiander-Huldén jobbet på ÅAB:s kursbibliotek år 2001 – och vid ÅAB blev hon kvar.
Med erfarenhet av kursplanering fick Costiander-Huldén fortsatt förtroende att planera och dra kurser i bland annat informationssökning för nya studenter. Ett uppdrag som bjudit på nya utmaningar i varje undervisningsgrupp.
- Grupperna kan vara väldigt heterogena. Vissa behärskar informationssökning bra, eller den stora massan klarar sig själva med instruktioner och anvisningar. Men en del kanske har ett svagt språk, och det påverkar sökningen. Engelskan har ju blivit vetenskapens lingua franca och det räcker inte med att söka med ett svenskt ord för att få upp engelskspråkiga källor.
Under sin tid som kursledare har Costiander-Huldén strävat efter att lära på ett sätt som väcker intresse och nyfikenhet, och att försöka skapa förståelse för att sökning inte är någon lineär process, utan att man kan lära sig mycket genom trial and error.
För åtta år sedan kände Eva Costiander-Huldén, som har en utbildningsbakgrund inom bland annat nordisk etnologi, att hon ville prova på att studera igen. Hon tog en grundkurs i bokhistoria, och grundkursen blev till 90 högskolepoäng vid Lunds universitet. Med nästintill tindrande ögon berättar hon om sina studier i bokhistoria, som innefattat både studier i bokens fysiska form, bandet, boksociologi och läsning.
Med bokhistoriestudierna i bakfickan fick hon ta över ansvaret för ÅAB:s arkiv- och specialsamlingar och under sina fem år på den posten har hon bland annat varit med om att få Johan Gadolins boksamling upptecknad på Unescos nationella världsminneslista.
Finns det ett stort forskarintresse för arkiv- och specialsamlingarna här vid ÅAB?
- För brev och manuskript finns det. Vi har bland annat skannat in brev mellan Edvard Westermarck och Abdessalam El-Baqqali på beställning av en engelsk forskare. Under pandemin har även forskare från Åbo universitet intresserat sig för Finska hushållningssällskapets material om ympning, alltså vaccinationer.
Hennes sista projekt innan pensioneringen blir att gå igenom de äldre boksamlingarna med avsikt att kartlägga deras synlighet och tillgänglighet, vad som bör åtgärdas och slutligen samla den här informationen i en rapport.
Infödd i en bokhandlarfamilj blev Eva Costiander-Huldén bekant med katalogisering redan i tonåren. Hon har sett hur den fysiska kortkatalogen flyttat in i databaser på internet. Det som idag är en självklarhet, att söka relevant litteratur eller information på nätet, möttes med en viss skepsis och kontrollbehov i början av 1990-talet. På biblioteken kunde kunddatorerna placeras mot disken och vi i personalen fick fungera som portvakter.
Idag är hon glad över att biblioteken blivit mycket mer kundorienterade och att man även vid Åbo Akademis bibliotek har meröppet så att studerande kan utnyttja biblioteket som en lärmiljö också efter det att biblioteket stängt.
Om man bortser från digitaliseringen, hur har biblioteket förändrats under din karriär?
- Det har funnits flera trender. I slutet av 1990-talet var informationskompetens en stor trend, man ville skapa standarder enligt amerikansk modell och att alla skulle lära sig att söka smart. Idag ingår kurser i informationssökning och referenshantering som en naturlig del i studierna vid Åbo Akademi, och jag tycker att vi har lyckats bra med det.
- Man har även velat göra det fysiska biblioteket till mer av en inlärningsmiljö. Vid Åbo Akademi pågår en intensiv planering av det nya Stjärnan-kvarteret, och i framtiden skall Boktornet vara mer anpassat för dagens studiemetoder.
- För tillfället är open access den stora trenden. Fri tillgänglighet till forskningsresultat och artiklar är jätteviktigt för forskning och studier, och man jobbar internationellt för olika modeller. Biblioteken har en stor roll i frågan!
.JPG)
Bildtext: Eva Costiander-Huldén med kollegan Walter Stål i ÅAB huvudbyggnad Boktornet.
När Eva Costiander-Huldén reflekterar över vad hennes stora drivkraft har varit under åren i yrkeslivet finns det två saker som hon anser ha spelat en större roll - hennes nyfikenhet och hennes engagemang.
Nyfiken återspeglas i hennes vilja att ta sig an nya saker och utveckla det som ligger på arbetsbordet. Hon har bland annat medverkat till att utveckla informationssökningskurserna vid ÅAB och att höja arkiv- och specialsamlingarnas synlighet genom ansökningar och upptagningar till det nationella Unesco-världminnesregistret. Just nu jobbar man för att få Edvard Westermarcks arkiv förtecknat på den internationella världsminneslistan.
Under sina år i branschen har nätverkande haft en positiv inverkan på hennes engagemang för biblioteket. Hon har genom medlemskap i Finlands vetenskapliga bibliotekssamfunds internationella grupp fått möjlighet att delta i IFLA:s verksamhet, och fått besöka bibliotek i bland annat Sydafrika och Namibia. På en studieresa till Windhoek såg hon kön till universitetsbibliotekets kopiator ringla sig lång – studerande ville få sig en kopia av kursboken.
- Finlands biblioteksförening har varit med och byggt upp biblioteket Greenwell Matongo Library i kåkstaden Kataturi i Windhoek, och det måste jag säga har varit ett lyckat biståndsprojekt. Barn i kåkstaden kan läsa läxor och lära sig IT-teknik i bibliotek, vilket kan vara omöjligt hemma i en trångbodd kåk, som kanske saknar el.
Eva Costiander-Huldéns råd till bibliotekspersonal:
- Ta bort skygglapparna och var öppna för vad som händer i världen.
- Höj blicken och var en aktiv del i universitetet eller kommunens verksamhet.
- Engagera dig.
- Delta i nationella och internationella nätverk.
- Res på konferenser och lyssna på andra.