Medlemskapet förde med sig en gemenskap som genom åren har varierat i intensitet men alltid känts varm och välkomnande. Precis som många andra av föreningens medlemmar tycker jag att det bästa med föreningen är gemenskapen, speciellt de årliga biblioteksdagarna och Bibban. I denna text gör jag några nedslag i sådant som hänt under mina år i föreningen. De senaste tio åren har jag varit lite mer aktiv i föreningen än de första åren då jag mest deltog i enstaka årskonferenser och då främst de som ordnades i Österbotten.
Biblioteksdagarna
Några gånger har jag tagit mig till huvudstaden för att delta där och den första gången var 2012 när IFLA ordnades i Helsingfors och årskonferensen ordnades i samband med IFLA-konferensen. Oavsett vilken av årskonferenserna jag erinrar mig så för tankarna med sig en värme. Härliga minnen och möten med biblioteksvänner, en del av dem träffar jag endast i föreningssammanhang. Och inte att förglömma – vi har ju lärt oss massor under åren. Intressanta föreläsare av många olika slag, men det bästa är nog ändå att vi lär oss av varandra. Vi är alla inspiratörer och har så mycket kunskap.
Föreningens årskonferenser har alltid varit vartannat år i Österbotten och vartannat i södra Finland. För tio år sedan, år 2013 uppnådde föreningen 75 år och det firades i Jakobstad med årskonferens och jubileumsmiddag. Och övernattning på stadshotellet och ett lite extra spänningsmoment med min klänning som gick sönder strax innan festen och en kollega sydde ihop den medan jag hade den på. Den höll ändå för all mat och alla skratt, vilka bägge är lika viktiga som självklara under dagarna. Efter några års paus så har jag de senaste åren deltagit i varje årskonferens, dock har åren med pandemin satt sin prägel även på föreningens program och tre år i rad ordnades biblioteksdagarna endast digitalt
Efter några års planerande av hur föreningens verksamhet skulle skötas framöver gjordes en stadgeändring vid vårmötet 2017 i Närpes. Den österbottniska och den södra sektionen slogs samman, vår- och höstmötet blev till årsmöte och årskonferensen bytte namn till Finlands svenska biblioteksdagar.
Jag har haft förmånen att vara med och ordna två konferenser, bägge i Österbotten. Den ena i Larsmo, Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre 2019 och den andra i Vasa nu i år - och som styrelsemedlem har jag i varierande utsträckning även deltagit i planeringen av andra biblioteksdagar genom åren.
Så skapas vår konferens
Hur ordnas då våra fina Finlands svenska biblioteksdagar? Med kärlek och stort engagemang. Och en hel del tid förstås. Vanligen inleds planeringen direkt när vi avslutar det pågående årets dagar. En planeringsgrupp för biblioteksdagarna tillsätts och arbetet påbörjas genast på hösten. Dagarna planeras i minsta detalj via många möten, en del efterforskningar, bokande av föreläsare, inköp av olika slag – listan kan göras lång. Det är uppslukande men framförallt roligt och givande.
Årets biblioteksdagar var speciella på flera sätt, ja, rentav historiska. Vi kunde äntligen ordna en riktig konferens igen, på plats. Vi hade för första gången någonsin parallellprogram för allmänna och vetenskapliga bibliotek. Och vi firade 85 år av biblioteksgemenskap. Det blev minnesvärda dagar; jubileumsfest med trerätters middag, mångsidigt program och rekordmånga deltagare.
Jag blev tillfrågad att vara konferencier, en ära och en sann glädje att lotsa alla genom dagarna. Att våra biblioteksdagar blir lyckade är definitivt ett teamarbete. Vi inspirerar varandra och alla bidrar med sin insats för att skapa en fin konferens med fängslande program. I många år har föreningen haft en konferenssekreterare anställd, men numera ingår det delvis i verksamhetskoordinatorns uppgifter.
Från suppleant till ordinarie
När jag valdes in i styrelsen var det som suppleant i styrelsen och som medlem i Österbottniska sektionen. Vi hade styrelsebytarmöte i Tammerfors i november, vilket gav inspiration och en bra start på styrelsearbetet. Nästan direkt efteråt blev jag ordinarie medlem i styrelsen när stadgarna ändrades vid därpå följande vårmöte och verksamheten omstrukturerades. Lika direkt blev jag vald till vice ordförande, en post som jag innehade några år för att sedan bli styrelsemedlem och nu är jag åter vice ordförande. Styrelsemöten hölls i Tammerfors, men sedan slog pandemin till och vi blev hänvisade till digitala möten. Idag kan vi ånyo hålla möten på plats, men vi fortsätter också att hålla flera digitala möten per år. Det blir effektivt och smidigt för alla att delta på distans, men mervärdet i att träffas på riktigt är oersättligt. Några år innan jag blev styrelsemedlem värvades jag till det då existerande Internationella utskottet. Vi var fyra stycken från olika håll i Svenskfinland som tillsammans gjorde upp många planer, det var en intensiv och rolig period med möten runtom i landet och oräkneliga e-postkonversationer.
Förutom ivriga och engagerade styrelsemedlemmar så behövs stödjande arbetsgivare, för de flesta deltar på arbetstid och som representant för sin arbetsplats. Nätverkande inom bibliotek men också gentemot andra aktörer, både nationellt och internationellt, ger mycket och uppmuntras vanligen av arbetsgivare. Det är en ömsesidig vinst, för det ger väldigt mycket att vara med i styrelsen och det bär man också med sig till sin arbetsplats. Styrelsen består av biblioteksanställda runtom i Svenskfinland och från Åland. Strävan är att både ha geografisk spridning och medlemmar från olika sorters bibliotek och olika yrkesroller. Att föra samman anställda på högskolebibliotek, allmänna bibliotek och specialbibliotek ger olika perspektiv och bra diskussioner.
Expertnätverk
Jag var med och startade upp ett expertnätverk för högskolebibliotek våren 2022. Träffarna har främst ordnats online och uppskattats mycket. När vi planerade årets biblioteksdagar beslöt vi att hålla vårens nätverksträff i samband med dem. Vi ville ge alla en möjlighet att träffas och lära känna varandra – och uppslutningen var god. Av deltagarna på årets konferens var faktiskt en tredjedel från högskolebibliotek, vilket vi var mycket glada över. Nu planerar vi höstens träff och ser fram emot att fortsätta med nätverket. Att få vara med och påverka, planera och tillsammans lära sig nytt är något av det jag uppskattat mest med föreningen och de olika nätverken.
Bland mina uppdrag för föreningen finns Bibban, både som skribent och medlem i redaktionsrådet. Jag är en vän av många ord, oberoende om jag skriver eller pratar – och att formulera mig inom givna riktlinjer för Bibban är ibland (nåja... alltid) en utmaning. Föreningen deltar årligen i flera olika projekt och representerar då främst det finlandssvenska biblioteksfältet. Ett för mig lite ovanligare uppdrag var under det nationella e-boksprojektets inledande fas då jag deltog som föreningens representant i ett möte på Utbildnings- och kulturministeriet med representanter från olika aktörer inom biblioteks- och litteraturbranschen. Under de första åren i styrelsen deltog några av oss i Vasa LittFest. Vi representerade föreningen och hade med oss en rollup, extra nummer av Bibban och olika trycksaker med logo. Det var intressant att vara med och träffa författare, kolleger och vänner. Året därpå hade vi Afterwork innan LittFest och träffades över ett glas vin.
Givande år
För mig har det varit många givande år som föreningsmedlem och de senaste åren som styrelsemedlem. Att sammanfatta allt jag minns är inte lämpligt, men jag kan varmt rekommendera för intresserade att ta chansen och vara en del av föreningens styrelse under några år. Att tillsammans fundera över de finlandssvenska biblioteksfrågorna som ligger oss varmt om hjärtat är värdefullt. Det är nu mitt sista år i styrelsen, jag har upplevt några ordförandebyten och fått arbeta tillsammans med härliga kolleger runtom i landet. FSBF gör skillnad, jag har varit med!
Text: Gun Vestman
Foto: Monica Sandström / Arkiv