Föreningsmedlemmar sittande på jubileumsmiddag

FSBF – de tio senaste åren

År 2013 firade Finlands svenska biblioteksförening sitt 75-årsjubileum med en jubileumskonferens och ett specialnummer av Bibban om föreningens historia. Denna artikel ger en översikt över det som hänt inom föreningen under de följande tio åren, 2014-2023, fram till 85-årsjubileet i Vasa. Under hela denna tid har föreningen fortsatt sin viktiga uppgift att bevaka och främja biblioteksverksamhet och gemenskap bland biblioteksanställda på svenska i Finland.

Uttalanden, kampanjer och publikationer

FSBF har genom uttalanden, brev och insändare om bibliotekens betydelse på många sätt påverkat och bevakat biblioteksverksamheten, speciellt den svenskspråkiga biblioteksverksamheten i Finland. Föreningen har uttalat sig om Depåbibliotekets införlivande med Nationalbiblioteket, valet av värdland för IFLA-konferenser, IFLA:s organisationsstruktur, nedskärningar i kulturbudgeten, stängning av biblioteken på grund av COVID-19, Rysslands invasion av Ukraina och kultursektorns framtid. 

Föreningen har deltagit i att ordna och bekosta olika kampanjer och rapporter, ofta i samarbete med de andra finländska biblioteksföreningar, men även med andra instanser. Till exempel åren 2014 och 2015 genomfördes läskampanjen Surfa på bokvågen i samarbete med FIBUL rf, författare och illustratörer av barn- och ungdomslitteratur i Svenskfinland. 

År 2015 var det riksdagsval och föreningen uppmärksammade detta genom att i Bibban ställa en rad aktuella biblioteksfrågor till ett antal riksdagskandidater. Föreningen arrangerade också en valdebatt med bibliotek som tema på Kulturkontakt Nord i Helsingfors. Sex partier var representerade under debatten. Under kommunalvalet 2017 deltog föreningen i kampanjen För biblioteket! som arrangerades av samarbetsnätvecket Minerva. Inför följande kommunalval förde föreningen tillsammans med Finlands biblioteksförening bibliotekens talan genom ett virtuellt quiz: Viktigast med biblioteket. 

År 2015 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att göra upp ett förslag till ny bibliotekslag. Föreningens dåvarande ordförande Christian Nelson representerade föreningen i den här arbetsgruppen och 2016 gav föreningen ett utlåtande om regeringens proposition om den nya bibliotekslagen. 

År 2017 lät Finlands biblioteksförening i samarbete med FSBF göra utredningen Bibliotekens ekonomiska effekter. Utredningen publicerades på svenska och finska. Rapporten lyfte bland annat fram att biblioteken med små medel kan förebygga utslagning.  

År 2019 deltog föreningen i genomförandet av en enkät bland biblioteksanställda beställd av Minerva. Enkäten visade bland annat att de flesta var mycket nöjda med sitt arbete, men många var oroliga för bibliotekens framtid. Samma år tog föreningen tillsammans med Regionförvaltningsverket initiativ till en utredning om utbildning och rekrytering på svenska i Finland. Utredningen Det breda uppdraget – Utbildning, rekrytering och arbete för allmänna bibliotek på svenska i Finland finansierades av Svenska kulturfonden och skrevs av informatiker Maria Grundvall. Som en följd av utredningen lanserade föreningen år 2022 webbsidan Biblioteksutbildning.fi.

Föreningen har tillsammans med Finlands biblioteksförening också lobbat för det riksomfattande e-biblioteket. 

Från årskonferens till Finlands svenska biblioteksdagar

Ett av de viktigaste inslagen i föreningens verksamhet är och förblir årskonferenserna, som år 2016 bytte namn till Finlands svenska biblioteksdagar. Biblioteksdagarna ordnas traditionellt under två dagars tid, vartannat år i Österbotten och vartannat år i södra Finland och har olika teman. 

Årskonferensen år 2014 i Åbo arrangerades med ett annorlunda koncept än vanligt. Det skedde i samarbete med Regionförvaltningsverket, som arrangerade en nationell biblioteksdag och följande dag hölls föreningens konferensdag. Tidigare hölls årskonferensen på hösten men från och med 2018 då Finlands svenska biblioteksdagar ordnades på Nordisk kulturkontakt i Helsingfors i maj, har biblioteksdagarna hållits på våren. År 2019 var biblioteksdagarna speciella så till vida att de var utspridda på flera orter: Larsmo, Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre.


Bildtext: Biblioteksdagarna år 2021 ordnades på distans.

Coronapandemin inverkade på föreningsarbetet på flera sätt och den synligaste konsekvensen var att biblioteksdagarna inte kunde hållas i vanlig ordning. År 2020 arrangerades i stället i samarbete med Nordisk kulturkontakt ett webbinarium på hösten. Under pandemin arrangerade föreningen också virtuella kaffepauser via Zoom, i vilka ca 4–20 medlemmar deltog per gång. År 2021 måste biblioteksdagarna fortfarande hållas på distans och sändes från det nya bibliotekshuset Fyyri i Kyrkslätt. I efterdyningarna av pandemin år 2022 hölls biblioteksdagarna endast en dag och fortfarande online. 

Först 2023 kunde vi träffas fullt ut igen på jubileumsbiblioteksdagarna i Vasa, med ett rekordantal deltagare, över 100 personer! Nära det antalet kommer bara jubileumskonferensen i Jakobstad 2013 som hade 87 deltagare. I övrigt  har deltagarantalet under 10-årsperioden oftast varit kring 60 personer.

Fram till 2017 hade föreningen separata vårmöten. I samband med dessa ordnades också program. År 2017 ordnades till exempel en medlemsresa till Mariehamns litteraturdagar. 

Stadgarna förnyas

År 2013 leddes föreningen av ordförande Christian Nelson och en styrelse bestående av tre representanter för Österbotten och tre representanter för södra Finland samt suppleanter för var och en av dessa. Styrelsen var delad i en sektion för Österbotten och en sektion för Södra Finland, där även suppleanterna var aktiva medlemmar, enligt modellen från föreningens grundande. 

Föreningen hade dessutom en historikgrupp som ansvarade för sammanställningen av jubileumsnumret av Bibban och tre utskott som verkade inom föreningen: Internationella utskottet, PR-utskottet och IT-utskottet. Dessa utskott avskaffades år 2016. Ett utbildnings- och fortbildningsutskott bildades år 2014. År 2016 omvandlades utskottet till en arbetsgrupp utanför föreningen, under ledning av Susanne Ahlroth på RFV. År 2014 tillsatte föreningens styrelse ett katalogiseringsutskott, som arbetade med att översätta metadataordlistan, en lista med termer och begrepp för att beskriva material. Utskottet bytte år 2018 namn till expertnätverket för katalogisering och avskaffades följande år. 

År 2017 arbetade föreningens styrelse under ledning av ordförande Karolina Zilliacus med en ny stadga för föreningen och en strategi för åren 2017–2022 (som uppdareades år 2022 för att gälla även åren 2023–2027). Den nya stadgan godkändes på höstmötet 2017. Ändringarna i stadgan innebar att sektionerna slopades, i stället skulle styrelsen bestå av 8–10 personer som alla är ordinarie medlemmar. Ändringen innebar också att föreningen nu håller enbart ett årsmöte per år, i stället för att som tidigare hålla både ett vår- och ett höstmöte. Årsmötet hålls mellan januari och juni i samband med Finlands svenska biblioteksdagar. Med dessa ändringar ville man få till stånd en mer lätthanterlig förening med mindre byråkrati. 

Inför årskonferenserna anställdes tidigare en konferenssekreterare för att sköta praktiska uppgifter i samband med konferensen, men det hade länge funnits ett behov av ytterligare arbetskraft. År 2020 fick föreningen äntligen möjlighet att anställa en verksamhetsledare på deltid. För uppgiften valdes Azra Arnautovic, som fortsatte som verksamhetsledare år 2021. År 2022 ändrades titeln till verksamhetskoordinator och uppgiften sköttes av Lotta Westerlund och från början av 2023 är det Michelle Mattfolk som innehar uppgiften. 

Coronapandemin påverkade styrelsearbetet på så sätt att alla möten måste hållas digitalt. Efter pandemin har styrelsen fortsatt att hålla de flesta möten digitalt, vilket är praktiskt med tanke på att medlemmarna är utspridda över hela Svenskfinland. Att mötena hålls digitalt innebär att vi har flera men kortare möten än tidigare. Två styrelsemöten i året hålls ändå som fysiska heldagsmöten, eftersom det också är värdefullt att träffas. 

Föreningen har också många medlemmar som är anställda på högskolebibliotek. År 2022 startade föreningen därför ett expertnätverk för anställda på högskolebibliotek. Syftet med nätverket är att skapa en mötesplats för att diskutera teman som gäller högskolebibliotek och stärka samarbetet mellan högskolebiblioteken. Träffarna är öppna för alla intresserade. 

Verksamheten skulle inte vara möjlig utan styrelsens stora arbetsinsats och ekonomiska bidrag från olika fonder. De största bidragsgivarna har varit Undervisnings- och kulturministeriet och Svenska kulturfonden. Föreningen har fått bidrag också från diverse andra fonder, som Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Harry Schaumans stiftelse, Gesellius stiftelse och Thurings stiftelse. År 2018 fick föreningen motta Finlands svenska författareförenings Mikael Lybecks pris på 5000 euro.


Bildtext: Styrelsens träff Tammerfors år 2016.

Information och marknadsföring

Föreningens främsta informationskanal är medlemstidningen Bibban. Bibban har under hela tioårsperioden regelbundet utkommit med tre nummer per år. År 2016 fick tidningen en ny layout och design gjord av Heidi Jylhä, Solid Media. Heidi Jylhä gjorde samma år också en ny logo och grafisk profil för föreningen. Tidigare sköttes chefredaktörsuppdraget av olika styrelsemedlemmar, men år 2017 anställdes som ett led i satsningen på Bibban en frilansjournalist, Pamela Friström som chefredaktör. Friström efterträddes av Pia Vuorio och Sandra Herrmans tog över chefredaktörskapet i oktober 2021.

Föreningens webbsidor fanns tidigare under Biblioteken.fi. År 2018 fick föreningen en helt egen webbplats då den nuvarande webbplatsen på www.fsbf.fi. byggdes upp. Under 2021 fick FSBF ett bidrag på 8000 € från Svenska folkskolans vänner för att bygga upp en separat webbplats med information om den svenskspråkiga biblioteksutbildningen i Finland. Webbplatsen www.biblioteksutbildning.fi publicerades år 2022.

År 2013 tog föreningen klivet ut på de sociala medierna då FSBF:s Facebook-sida grundades. På Instagram och Twitter har föreningen funnits sedan 2016 och år 2020 började föreningen skicka ut månatliga nyhetsbrev till medlemmarna för att informera om och marknadsföra föreningens verksamhet.

Under 2021 gjorde föreningen ett botten för en marknadsföringsplan, som kan användas och distribueras bland de svensk- och tvåspråkiga biblioteken. 

Nationellt och internationellt samarbete 

På det nationella planet har föreningen samarbetat med Suomen kirjastoseura – Finlands biblioteksförening, De vetenskapliga bibliotekens samfund och Minerva, ett samarbetsorgan för de biblioteksfackliga organisationerna och biblioteksföreningarna. Samarbetet har främst handlat om intressebevakning av olika slag. Föreningen är också medlem i Förbundsarenan och har deltagit i deras verksamhet. 

På det nordiska planet har representanter för föreningen några gånger deltagit i Svensk biblioteksförenings biblioteksdagar och de nordiska biblioteksföreningarnas årliga möten. 

Föreningen är medlem i de internationella biblioteksorganisationerna EBLIDA och IFLA. År 2014 deltog föreningens ordförande Christian Nelson i EBLIDA-NAPLE konferensen. Där knöt han kontakter med Cyperns biblioteksförening vilket resulterade i att han inbjöds att föreläsa vid den cypriotiska föreningens konferens i Lefkosia om innovationer på allmänna bibliotek. Samma år ordnade föreningen också en medlemsresa till IFLA-konferensen i Lyon. I resan deltog sex personer. Föreningen har också varit representerad på IFLA-konferensen i Ohio 2016 och i Wroclaw i Polen 2017. År 2023 deltog föreningens ordförande Anna-Maria Malm och verlsamhetskoordinator Michelle Mattfolk i IFLA-konferensen i Rotterdam.

 

Årskonferensen / Finlands svenska biblioteksdagar

2023 Vasa: Digital nutid via historiens vingslag

2022 Digitalt (Helsingfors): Projekt och samarbeten

2021 Digitalt (Kyrkslätt): Det mångfasetterade biblioteket

2020 Digitalt (Helsingfors): Bibliotek är för alla (webbinarium i stället för konferens)

2019 Larsmo, Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre: Bemötande och handledning "Rååkas, språåkas å läär i laag"

2018 Helsingfors: Biblioteks- och servicedesign

2017 Närpes: Samarbete – Tillsammans

2016 Raseborg: Yrkesroller på bibliotek

2015 Kronoby: Pappersbokens liv

2014 Åbo: Mera år i ditt liv – mera liv i dina år...satsa på seniorer

2013 Jakobstad: Fakta-Fiktion-Framtid



Bildtext: Årets biblioteksbok år 2017 - Hanna Lundströms och Maija Hurmes Rassel prassel puss

Priser

Vid jubileumsårskonferensen i Jakobstad år 2013 delades för första gången utmärkelserna Årets biblioteksgärning samt Årets biblioteksbok ut. Efter det har Årets biblioteksgärning delats ut vartannat år och Årets biblioteksbok vartannat år. Motiveringarna kan du läsa på FSBF:s webbplats www.fsbf.fi.

Årets biblioteksbok 2023 Malin Klingenberg och Margareta Sandins börja läsa-serie
Årets biblioteksgärning 2022 Åsa Lundberg bibliotekarie vid Brändö kommunbibliotek, Åland
Årets biblioteksbok 2021  Marcus Rosenlund Mot Stjärnorna - Strövtåg i universum
Årets biblioteksgärning 2020 Lena Sågfors, bibliotekspedagog på Kronoby kommunbibliotek och anställd vid Erte
Årets biblioteksbok 2019  Zoo!-serien av Kaj Korkea-aho och Ted Forsström
Årets biblioteksgärning 2018 Åbo Akademis bibliotek
Årets biblioteksbok 2017 Hanna Lundströms poesibok Rassel prassel puss med illustrationer av Maija Hurme
Årets biblioteksgärning 2016 Päivi Jokitalo, frilansande bibliotekarie
Årets biblioteksbok 2015 Merete Mazzarella Själens nattsida, hedersomnämnande till Marianne Alopaeus roman Mörkrets kärna (1965)
Årets biblioteksgärning 2014 Vasa stadsbibliotek–landskapsbibliotek för läskampanjen Bibliotekspasset
Årets biblioteksbok 2013 Dunderlunds bästa bokstav, text Åsa Lind, bild Sara Lundberg
Årets biblioteksgärning 2013 Sibbo kommunbibliotek