Jag ville uppmärksamma detta med en återblickande skildring. Eftersom vi i Bibban detta år sett tillbaka på de senaste tio åren gör vi likadant med Bibban. Även om vi givetvis inte kan motstå att göra några längre tillbakablickar också. Orsaken till att vi valt att lyfta fram de senaste tio åren är att det vid föreningens 75-årsjubileum gavs ut en innehållsrik historik i form av en specialutgåva av Bibban.
Bibban blir till
Från Info-bladets häftade sidor till dagens medlemstidning med ca 30 sidor i färg - en rätt mäktig resa får man konstatera. Föreningens strävan har hela tiden varit att utveckla tidningen och i takt med att verksamheten har förändrats, har även Bibban utvecklats. Tidigare var Bibban i än större utsträckning föreningens viktigaste informationskanal där nästan all information publicerades. Fortsättningsvis är Bibban en given kontakt till medlemmarna och ett forum för aktuella biblioteksfrågor av allehanda slag.
Bibban utformas av ett redaktionsråd och en chefredaktör, men även den övriga styrelsen och föreningens medlemmar bidrar med tips, inlägg och artiklar. Det har alltid varit viktigt med mångfald i redaktionsrådet med representanter från olika bibliotek samt med olika yrkestitlar. I begynnelsen fanns det två redaktörer och många hjälpande händer. Vartefter sidorna i tidningen har ökat har även antalet redaktörer blivit fler. Från 2017 har det funnits en anställd chefredaktör och i dagsläget består redaktionsrådet av sju personer.
Jag kontaktade Ellinor Hjerpe, bibliotekarie vid Åbo Akademis bibliotek i Vasa, som var chefredaktör under jubileumsåret 2013, för en diskussion om hur det var för tio år sedan jämfört med nu. Styrelsen var viktig vid skapandet av Bibban, lyfter Ellinor fram. Mycket av innehållet i tidningen planerades under styrelsemöten och endast ett fåtal redaktionsrådsmöten hölls. En stor del av planeringen skedde via mejl och redan då förekom något enstaka banbrytande distansmöte.
Det skiljer sig mycket för hur vi hanterar det praktiska arbetet med Bibban i dag. I dag planerar vi innehållet i Bibban i mindre utsträckning i styrelsen. I stället träffas redaktionsrådet och chefredaktören på separata distansmöten och diskuterar även per mejl. Om sin roll som chefredaktör för Bibban berättar Ellinor att hon främst höll i ramverken och korrekturläste. Endast i enstaka fall gjorde hon intervjuer och skrev texter. Hon fortsätter och berättar att det var lätt att få folk med, att vara engagerade. Och så är det fortfarande idag, de lättaste posterna att fylla när nya styrelsen konstituerar sig är just till redaktionsrådet.
Bibban då och nu
Jag är intresserad av historia och att gräva i arkiven var uppslukande, säger Ellinor om arbetet med jubileumsnumret. Som spindeln i nätet grävde hon fram mycket ur arkiven, bläddrade i Bibban, läste styrelseprotokoll och mycket mer. Föreningens arkiv är donerat till Åbo Akademis bibliotek, vilket väsentligt förenklade projektet då Ellinor vid den tiden arbetade i samma hus och snabbt kunde vara på plats efter arbetet. Samtidigt ordnade hon upp i arkivet. En annan sak som hon vill lyfta fram är att styrelsen även kontaktade viktiga personer som varit med för att ta tillvara minnen som inte alltid är dokumenterade. Ellinor berättar att hon just då hade möjlighet och också mycket tid att ägna sig åt Bibban. Hon läste, skannade in gamla nummer och fördjupade sig i det som varit. Hon fann många pärlor i arkivet som hon ville dela med övriga och tog under jubileumsåret initiativ till Arkivpärlor i Bibban med guldkorn från arkivet.
På frågan om vad som varit det viktigaste med Bibban svarar Ellinor direkt: dokumentation. Bibban berättar om och ger en bild av den samtida biblioteksvärlden. Sedan är det värdefullt att gå tillbaka och ur ett historiskt perspektiv är Bibban en viktig källa. När Ellinor med några ord beskriver Bibban blir det kontinuitet, kvalitet och relevant innehåll men utan att för den skull ha för hög tröskel för att skriva.
De flesta nummer av Bibban har haft olika ämnen som tema, sådant som just då varit aktuellt. Ellinor berättar också att bibliotek uppmanades att sända in aktualiteter. Då såsom nu har Bibban några fasta punkter såsom ordförandens förord, olika kolumner, någon längre artikel, aktuella projekt, bokrecensioner, pensionären/trotjänaren, nykomlingen. Det var också mycket fritt skapande och frihet kring hur varje nummer skulle bli. Men givetvis var det scheman, tydliga riktlinjer och struktur som gav ramar för skapandet. Varje nummer skulle innehålla något som riktar sig till både allmänna och vetenskapliga bibliotek.
På frågan om vad som varit mest utmanande svarar Ellinor att det är tidskrävande och går åt mycket egen tid och att endast en liten mängd arbetstid kan användas. Korrekturläsningen minns Ellinor också som krävande, men avgörande, och viktig. Från sin tid i styrelsen och som chefredaktör har Ellinor bara ljusa minnen och hon gick med i styrelsen för att lära känna och nätverka med andra runtom i Finland.
Plock ur innehållet
I Bibban får vi följa biblioteksarbetet genom åren och redan pärmbilderna visar på bredd i verksamheten samt förändringar som har skett. Här berättas om informationskompetens, bibliotek 2.0, digitalisering, tillgängliga bibliotek och tillgänglighet på bibliotek, böcker i alla former, kulturskatter, filialer, bokbussar, nytänkande, handledning, litteraturens lockelse och betydelse, bibliotekssystem, riktlinjer, etik, bibliotekariens förändrade roll och oerhört mycket mera. Bibliotekspersonal är ett förändringsbenäget skrå med många strängar på sina lyror, kan vi konstatera.
Vi diskuterade kring återkommande ämnen, vilka är lätta att hitta. Exempelvis e-böcker har varit aktuella länge och Ellinor minns de läsplattor som fanns enkom för att läsa e-böcker. Det var diskussion om hur detta skulle ändra bibliotekens roll. Redan i andra numret 2003 berättas om ett seminarium om e-boken. Och sedan dess har e-boken med dess möjligheter och begränsningar funnits med i många nummer.
Bildtext: Teckningarna med bibliotekatrien Elsa, skapad av Björn Lindwall, ingick under några år i Bibban.
Tillgänglig digitalt
Bibban kan läsas på våra webbsidor, varje nummer finns tillgängligt. Utöver att varje tidning kan läsas digitalt publiceras även aktuella artiklar från varje nummer. Redan på Info-bladets senare tid publicerades numren på webbplatsen biblioteken.fi och idag finns alla nummer inskannade tack vare Ellinors insats.
Sammanfattning – eller inledning
Rubriken är såsom biblioteksvärlden, fylld av paradoxer. Men den konkluderar väl hur jag känner nu, vi kunde ägna ett helt nummer åt att mer rättvist beskriva vår medlemstidning och även det skulle vara otillräckligt. Ta nu tillfället i akt kära biblioteksvänner – försjunk i gamla nummer av Bibban, låt er uppslukas, fängslas och inspireras! Perfekt till julens läsning, kanske varannan Bibban – för böcker vill vi ju inte vara utan!
Läs mer:
Wikström, U. (2013). Från Info-blad till Bibban: Ulrika bläddrar i medlemstidningen och minns. s. 25–28. Jubileumsnumret av Bibban 2013
Röster om Bibban
Två personer som länge samarbetat med Bibban är vår återkommande kolumnist Susanne Ahlroth och personen som står bakom Bibbans vackra form och ombrytning, Heidi Jylhä.
Susanne Ahlroth
Vad betyder Bibban? För dig? För biblioteken? För samhället?
- För mig är Bibban en bra utsiktspunkt till biblioteken i Svenskfinland. Roligt och nyttigt att läsa vad som händer på biblioteken.
- För biblioteken är det säkert bra att se mångfalden i verksamheten och få idéer av det andra har gjort. Olika teman kan också ge möjlighet att fördjupa sig om man är intresserad av just det temat, om inte, kanske man hittar något intressant ändå.
- För samhället kan jag tänka mig att andra organisationer inom bildningen kan ha intresse av att följa vad som händer på biblioteken. Bibban är också en bra påminnelse om att det finns en livlig biblioteksverksamhet på svenska i Finland – kanske också för nordiska läsare?
Hur tänker du kring din kolumn i Bibban?
- För mig har kolumnerna varit ett språkrör där jag kunnat lyfta fram sådant som gäller bibliotek och biblioteksutveckling i Finland och till en del i övriga Norden och på ett lite friare och kanske personligare sätt än annars. Trots att deadline varje gång kommer lika plötsligt, har texterna varit ett nöje att skriva och formulera.
Finns det något speciellt om Bibban du vill lyfta fram?
- För mig som jobbar med allmänna bibliotek är det intressant att ibland också läsa artiklar om vetenskapliga bibliotek. Under de år jag varit medlem i föreningen och läst Bibban har den förändrats mycket mot ett mera mångsidigt innehåll. Den är också bra redigerad och ombruten. En trevlig sak är också att biblioteksanställda och medlemmar bidrar med texter, det ger innehållet en regional och lokal anknytning.
Heidi Jylhä
- Mitt samarbete med FSBF inleddes hösten 2015 när Monica Borg-Sunabacka, som då satt i styrelsen, kontaktade mig och frågade om jag var intresserad av att börja ombryta Bibban. Tidningen trycktes redan i Jakobstad, så en tanke var att det skulle vara fördelaktigt att ha både grafikern och tryckeriet på samma ort.
- Styrelsen godkände min offert och i januari 2016 hade vi ett första möte kring Bibbans utformning. Jag hade med mig ett antal designförslag med min vision för tidningen. I mitten av 2010-talet var det vanligt med stora, kraftiga rubriker i kontrastrika serif-fonter i tidskrifter. Detta tillsammans med anfanger, tunna linjer samt stora ingresser kunde, i mitt tycke, ge tidningen ett elegant och tidlöst uttryck med stark betoning på läsbarheten.
- Efter en del diskussioner med styrelsen och tidningens nya chefredaktör, Malin Hollmén, var vi överens om tidningens grafiska linje, och första numret jag ombröt, 1/2016, utkom i april med Esbos bokbuss Välkky på pärmen.
- De fem trianglarna i föreningens logotyp fanns med från början i tidningslayouten som en grafisk detalj. De gav tonen för tidningens färgskala och öppnade för ett lekfullt och kontrastrikt uttryck.
- Hösten 2016 bad styrelsen mig göra ett förslag på ny logotyp för föreningen. De inledande förslagen var inte helt tilltalande, men både styrelsen och jag själv hade börjat fundera på om inte de färgglada trianglarna skulle göra sig bra som logotyp. Sagt och gjort, med ett modernt och avskalat typsnitt för namnet fick föreningen sin kännspaka logotyp.
- Under ombrytningen av tidningen bollar jag ofta olika idéer med chefredaktören, i mån av tid och möjlighet, och olika redaktörer har satt sin personliga prägel på tidningen genom åren. Förutom Malin har jag haft glädjen att jobba med Pamela Friström, Pia Vuorio och Sandra Herrmans under åren, därtill de många styrelsemedlemmarna som varit engagerade i tidningen.
- Att få ombryta Bibban är både roligt och givande på många plan. Jag har en lång och varm relation till biblioteket och läsande (både mormor och farmor var bibliotekarier, så biblioteket var en självklar, värdefull plats i barndomen) och att få “tjuvläsa” nyheter och diskussioner om branschen medan jag ombryter breddar min egen syn på samhälls- och demokratiutvecklingen.