Åland kan verkligen kallas bibliotekens förlovade ö eftersom Nordisk kulturanalys rapport från år 2020 visar att Åland är Nordens mest bibliotekstäta område och dessutom tillsammans med Finland toppar statistiken över lån och besök.
En positiv effekt av pandemin var att de digitala lösningarna tog fart på allvar. Samtidigt som bibliotekens service begränsades öppnades nya dörrar både för användare och personal. Speciellt för oss som bor och verkar på en ö har de nya digitala möjligheterna betytt mycket för fortbildning och kontaktnät.
Behovet av resor och övernattningar har minskat vilket både sparar resurser och ökar intresset för att delta i utbildningar och utbyten av olika slag. En öbo måste i högsta grad planera utifrån tidtabeller för färjor och flyg och tyvärr har kommunikationerna till Åland inte varit de samma efter pandemin. Då är det en välkommen livlina att den digitala världen bara ligger ett knapptryck bort.
Samtidigt är personliga möten kanske viktigare än någonsin för att fördjupa kontakter och samtal. De tillför en personlig dimension som inte kan återskapas på annat sätt än ansikte mot ansikte. I det sammanhanget är årets temaord ”gemenskap” för biblioteksdagarna välkommet. Vi ser mycket fram emot att välkomna kollegor från hela Svenskfinland.
Årets andra temaord ”demokrati” är alltid aktuellt. Biblioteken har en viktig uppgift i demokratiarbetet – speciellt i dag då demokratin är på tillbakagång i världen. Enligt en rapport från Göteborgs universitet har världen inte varit mer antidemokratisk på 35 år. 28 procent av världens befolkning lever i rena diktaturer medan endast 13 procent lever i liberala demokratier. I Norden har vi tagit demokratin för given men nu ses strömningar som leder bort från demokratin och där även bibliotekens verksamhet ifrågasätts.
På Åland är närdemokratin levande. Med 16 kommuner, som alla har egna politiska organ, finns många förtroendevalda. Biblioteksfrågor debatteras i princip aldrig varken politiskt eller i den offentliga debatten. Närdemokrati är ingen garant för att biblioteket som demokratisk arena lyfts. Bristen på engagemang ställer stora krav på biblioteksfältet att driva både utvecklingsfrågor och att ”utbilda” beslutsfattare i vad ett modernt bibliotek är och vad besökarna efterfrågar.
För två år sedan togs ett förslag till bibliotekspolitiskt program för Åland fram. Förslaget fick i stort ett positivt bemötande men begravdes sist och slutligen av politikerna. Beslutsfattarna har svårt att se potentialen i bibliotek som snart är de enda offentliga inrättningarna där vem som helst kan stiga in utan att någon ifrågasätter vad du gör där och utan att du måste betala för något.
Bland bibliotekets många möjligheter att medverka till att stärka demokratin vill jag lyfta fyra punkter:
- Biblioteket är en garanterat algoritmfri zon där ingen ”loggar” vad du gör, söker eller tittar på. Det förekommer ingen censur.
- Biblioteket stärker människors kunskap om hur informations- och mediesamhället fungerar, hur vi kan förhålla oss kritiskt till information samt hur vi själva kan bidra till att skapa och dela information med andra på ett säkert sätt.
- I ett samhälle där allt fler lever isolerat framför en skärm blir bibliotekets roll som mötesplats allt viktigare.
- Läsvanor och skrivvanor har förändrats i de nya mediemiljöerna samtidigt som deras betydelse som färdigheter har blivit allt viktigare med tanke på framtiden. Här spelar biblioteket en huvudroll.
Text: Fredrika Sundberg,
Mariehamns kultur- och fritidschef
Foto: Monica Sandström